Många minnen nu. Som när vi mötte Hamburger SV på Vallen. Tyskarna bodde på Statt. Jag och bästa polaren ville in, men det var ju tvåhundra meter kö. Då kom tyskarna i buss, gick förbi kön och släpptes in av muskelberg till dörrvakt. Jag och kompisen smälte in bland spelarna. När vi kom fram till muskelberget spände han ögonen i oss, vi såg inte ut som tyska fotbollsspelare. Det var då jag tog fram den enda tyska jag kan, sa till kompisen: "Ja, vielleicht, manchmal (Ja, kanske, ibland). Muskelberget hade nog hoppat av skolan tidigt. Han kom av sig och släppte in oss. Undrar om inte Rumenigge var bland spelarna. Eller så minns jag allt fel utom et där med "Ja, vielleicht, manchmal."
