Ja, efter dagens 1-5 förlust så är saken i mina ögon helt klar. Om spelarna visat 110% inställning i dagens match och gjort jobbet så hade jag närt hoppet, men att se Månz, Stefan och Blomman som ju alla ska vara karaktärsspelare med Österhjärtan göra allt annat än just jobbet så är säsongen bortom all räddning. Med den här inställningen är Söderettan redan nu ett faktum; vi skulle aldrig, om vi mot förmodan ändå får kvala, klara av en serietvåa i årets division 1-serier som kommer hungriga, fulla av självförtroende efter en bra säsong och som spelar utan press med allt att vinna. Ni minns väl Frej i 2014 års kvalspel ? Nej, de fyra sista platserna innebär för vår del automatiskt nedflyttning. Och let’s face it; det finns inte en chans i hela världen att det här ängsliga gänget skulle lyckas undvika någon av de fyra sista platserna. Vårt gäng gör ju inte jobbet. Förlåt mig att jag likt 2007 och inte minst 2014 även kallar årets upplaga av vårt rödblå gäng för skit men det är just en inställningsfråga; GÅR DET DÅLIGT SÅ KÄMPAR MAN ÄNNU HÅRDARE, MAN SLITER OCH KRIGAR VARENDA MINUT OM VARENDA BOLL I VARENDA NÄRKAMP.
Förr eller senare vänder det, och bara man gör jobbet till 110% så kan vändningen komma närsomhelst för laget som helhet. Men när så många underpresterar och ger 30-40% av sin energi och förmåga så kommer det aldrig att gå. Vi är i Söderettan redan nu, tillåt mig att citera detta inlägg i oktober när det också är teoretiskt klart att vi är där för er som tvivlar. Det är tråkigt, år 2020 är tv-pengarna här och nu missar vi hela kakan. Det känns också smått surrealistiskt och närmast overkligt; vem trodde att det skulle gå så här när vi var så nära att slå ut AIK i Svenska Cupen i våras ? Men det är klart, där och då hade vi 110% inställning, attityd och energi. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det i vintras kändes olustigt och fel med en så låg spelaromsättning, så bra är vi ju ändå inte på pappret. Men nu skiter vi i det och tittar framåt, att bygga en helt ny trupp över en vinter blir inte lätt men vi har ju erfarenheten och vi kommer nog att kunna behålla så mycket som en tredjedel av de nuvarande spelarna. Mer än så, även om det vore möjligt, är det nog ändå inte önskvärt då förlorarmentaliteten måste bort direkt och annars ju riskerar leva vidare i laget. Det är absolut inte lätt att åka ner; titta på Gefle som just nu slåss för sitt liv eller på Värnamo som först nu, efter två raka segrar, för första gången denna säsong får uppleva lite säkerhet och arbetsro. Och tänk på Landskrona och Trelleborg som båda varit millimetrar från att spela ner sig själva i division 2. Dagens Öster hade klarat det också om vi varit i Söderettan just denna säsong, så därför är det helt nödvändigt att vi ändå byter ut massor med spelare när lönekostymen ska anpassas efter en mycket mindre matsäck.
Att gå upp till Superettan direkt igen måste vara föreningens självklara målsättning i november, samtidigt som det mest realistiska nog ändå är minst två eller i värsta fall ännu fler mellanår med fokus på stabilitet och att klara sig kvar i serien, långt bort från de tv-pengar vi verkligen behöver.
Framförallt hoppas jag att styrelsen lärt sig läxan från tidigare år; ANPASSA MUN EFTER MATSÄCK ! Att ha en för dyr trupp, att gå med negativt resultat och att återigen få ett negativt eget kapital i miljonklassen samtidigt som vi missar direktuppflyttning likt år 2015 går inte för sig denna gång för vad skulle då hända om det just blir så att vi får några tunga mellanår i Söderettan ? Där har vi den ultimata mardrömmen och det krävs verkligen inte mycket för att den ska infrias. Det är det här som skrämmer mig eftersom föreningens själva existens då är i fara. Så till styrelsen finns bara en sak att säga; HÅLL OSS EKONOMISKT HÄLSOSAMMA OCH FRISKA även i Söderettan för det kan bli både två, tre eller fyra säsonger där. Budgetera inte med målsättningen att vi är tillbaka efter en säsong ! Hitta vägar att få koncernen att gå med ett plus/minus nollresultat även i Söderettan !
