Jag är väl medveten om att journalistyrket liksom lokalpressen är under hård press när så mycket finns gratis på nätet. Att Öster har blivit bättre på att nå ut med sin verksamhet i sociala medier har även jag noterat, men jag tror att det också finns goda anledningar att pröva nya spår, särskilt sådant som inte kostar så mycket.
Jag tror på ett närmare samarbete med Smp - kanske i form av ett återkommande magasin för webb-tv (pay per view kanske kan vara en fungerande betalform). Det är förstås svårt att exakt förutspå hur det lokala medielandskapet i Kronoberg kommer att se ut om fem år, men några mönster tycks ändå uppenbara. De som läser och betalar för papperstidningar blir allt äldre och färre. Det måste klubbar som Öster förhålla sig till på flera sätt, antagligen genom nya samarbeten, egna mediesatsningar och smarta betalningsformer. Själv gillar jag Swish och betalar hellre småsummor ofta än större summor sällan. Det är knappast något jag är ensam om.
Som Öster-konsument kan jag också fråga mig vad det är jag vill ha, förutom att se själva matcherna. En del av den nya fotbollsjournalistiken handlar om att komma närmre lägen, exempelvis genom att kliva in i omklädningsrummet. Möjligen tilltalar det en del kvinnliga tittare att se unga och vältränade män i bar överkropp (helt okej, gör en kalender, det finns säkert några hundra som vill se Simon Helg med brandsläckare), men personligen vill jag veta mer om spelet, taktiken och kanske även träningarna. Att komma närmre laget är alltså i mina ögon intressant, men frågan är på vilket sätt det görs.
En annan vinkel, som ännu inte är så vanlig i Sverige, är att regelbundet rikta uppmärksamheten mot supportrarna. Tifon, ramsor, bortaresor och derbyrivalitet är också intressant. Liksom supporterintervjuer. Att göra publiken både delaktig och uppmärksammad är något som både ligger i tiden och ingår i en klubbs varumärke. I den bästa av världar tar Öster bättre till vara på sådant. Jag tror på att vårda det lokala och göra något eget istället för att vara en sämre miniversion av storstadsklubbarna. Det behövs något mer än att sälja brandsläckare med Öster-emblem.
