@fåtöljsupporter a.k.a. fr sa:
Detta är väl en komplex fråga som säkert har många bottnar och många orsaker.
Men jag tror sett lite utifrån att ungdomslagen i Öster kanske fokuserat lite fel. Vi vill gärna att det går bra för ungdomslagen, att de vinner mycket och tar några ungdoms pokaler. Den filosofin kanske gått ut över den individuella utvecklingen.
Jag tror Vito är helt på rätt spår, i ungdomsfotboll handlar det om att utveckla indivduella spelare, så de har de egenskaperna som krävs för att lyckas i seniorfotboll. Det går inte alltid hand i hand med att laget ska lyckas bra. Men innebär ingen motsättning i sig.
Så, mer fokus på individuella färdigheter tror jag kan innebär att spelarna är bättre utbildade och rustade för att kunna kämpa om att ta plats i ett seniorlag.
Håller helt med. Individuell utveckling trumfar alltid lagets resultat i all ungdomsidrott och hur väl det kommer till uttryck i den dagliga verksamheten är i princip vad som skiljer en bra ungdomstränare från en medioker.
Den förre typen ser till att varje individ utifrån sina specifika egenskaper vid varje givet tillfälle i utvecklingstrappan ges så bra förutsättningar som möjligt att vara så bra som möjligt som seniorspelare. Den senare leder laget som vore det ett seniorlag och plockar lätta poäng här och nu men blundar för/inser inte vad det högst sannolikt leder till i framtiden.
Vad sedan gäller diskussionen ovan om varför till exempel Kalmar fått fram klart fler spelare genom sin akademi de senaste åren finns det naturligtvis många parametrar att ta hänsyn till och definitivt en hel del inom vilka Öster kan bli bättre här och nu. Men en stor del är den sportsliga bakgård Öster befunnit sig på relativt Kalmar under mer än ett årtionde nu. I takt med att elitföreningarna professionaliserat sin akademiverksamhet och framför allt sin scouting av ungdomsspelare räcker det liksom inte med att verka i en viss region.
Som förening behöver man titta klart bredare än det egna länet för att maximera chanserna till att akademin levererar ett jämt flöde av A-lagsspelare, och för att kunna göra det behöver man övertyga de ungdomsspelare man hittar att steget till just denna förening är det riktiga. Det säger sig självt att det är svårare att göra för en förening som spelat klart fler säsonger i division 1 än i Allsvenskan de senaste 20 åren, jämfört med hur det är för en förening som spelat Allsvenskt varje säsong under samma period.
Tittar man på Kalmars trupp och de U23-spelare som deltagit i åtminstone någon seniormatch i tävlingssammanhang denna säsong är det två (Carl Gustafsson och Johan Stenmark) som är från Kalmar. Resterande fem är det inte utan har i varierande åldrar kommit till Kalmar från andra föreningar: Rhöse från Karlstad, Backman från Köping, Elias Olsson från Husie, Isak Jansson från Skene och Noah Shamoun från Assyriska i Jönköping. Ett annat exempel är Nils Fröling som också gick igenom deras akademi men lämnade i vintras, han kom från Boo i Nacka.
En allsvensk plats skulle alltså underlätta och betyda väldigt mycket. Det går givetvis att leverera även då men di sådant fall måste man slå de elitföreningar som presterar bättre på seniorsidan på väldigt många, kanske nästan alla, andra plan.
Och det ska sägas att det i detta sammanhang är jävligt imponerande av HBK som varit en jojo mellan Allsvenskan och Superettan under ungefär tio år, att under samma period fostra så många spelare och så många olika typer av spelare, där dessutom en väldigt hög andel är från Halmstad eller det direkta närområdet. Är det någonstans Öster borde åka på studiebesök är det dit. Men även om man kommer åt receptet är det flera års långkok som väntar innan det är dags att duka bordet och börja äta.
