Nej. Vi är inte i hamn ännu.
Såg inte Syrianska matchen, nu sett första halvan av Gais.
Konstaterar att vi i Vall, JP och Keene tillfört tyngd, desperation och närkampsspel som gör hela skillnaden. Nu skapas övertag efter duellvinster som skapar ytor som Pavic, Calle, Helg och Vall utnyttjar via inläggsspel.
Med dessa karaktärer och ett lägre, mindre sårbart spel, är jag betydligt hoppfullare i var detta slutar.
Och precis där hör jag Kalles stämma ljuda över Myran. Underbart.
