Det som förvånar mig mest är att vi med en man kort borta mot HIF ändå stod upp som lag och vann resterande del av matchen med 1-0 och det helt rättvist. Borde kanske t o m fått in ytterligare något mål sett till de fina chanser vi brände genom Tatu, Mörfelt och ABW.
Att vi då inte kan rida vidare på detta, känna självförtroende trots förlust utan uppträda riktigt håglöst hemma mot Brage och till stor del även borta mot Östersund och hemma mot Örgryte. Och att vi borta mot Gefle inte kan knyta oss samman på samma sätt som efter utvisningen mot HIF.
Med viss distans till matchen igår var den inte riktigt så dålig som jag kände igår. Vi leder rättvist med 2-1 i paus. Gör en defensivt bra insats i andra fram till 2-2 där för många spelare gör bort sig. Efter det försöker vi ändå anfalla och trycka in ett segermål.
Den stora frågan som kvarstår är Foystons agerande på bänken. Ok att sätta in Ljung för att täta till defensiven, men han måste ju se att spelarna började bli trötta och vikten av att få in en hårdjobbande och pigg Rodic kan inte överskattas i ett sånt läge. Och både HBP och Theodor hade varit nyttiga att få in för att bevaka en ledning. Och när väl 2-2 kommer, in med Mörfelt med pigga ben som är ett vasst anfallsvapen. Det är något som skaver men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad.
