Andra halvlek är ren och skär besvikelse. Örebro kom ut hetare medan Öster såg ut att ha fikat på semlor i paus varvid initiativet försvann helt. Och vips kliver Klitte in i handlingarna och blir matchavgörande. Fyra dömda straffar händer inte PUNKT.
Ask är planens dominant och osar pondus till den grad att han får tid till skänks av motståndarna.
Lider med Uddenäs och Carlstrand som inte får sätta sina sololägen efter ruskigt bra prestationer, boll som på snöre i 2-3 tillslag fram till anfallsposition är fotbollsporr i min bok.
När Carlstrands bevakning i form av två försvarare inklusive ståplats tror att han ska gå utsida viker Carlstrand inåt i banan och blir således sopren med målvakten! En dimension i anfallsspelet som vi inte hade med Aliev. Jag uppskattade Aliev för hjärtat och det uppoffrande spelet och unnar honom framgång i nya klubben men Carlstrand är en betydligt bättre fotbollsspelare.
Jag vill tro att Uddenäs har en helt annan säsong framför sig än förra året. Med en dos självförtroende där han kommer med fart slår han sin gubbe de flesta dagar i veckan vilket gör honom svårstoppad från sin kantposition.
Njie är sparkapital och vilken uppoffring han gör vid straffsituationen, inga fingrar emellan där inte! Det gillar man ju! En vinnare!
Nedtyngd av utgången till trots ser jag med tillförsikt fram emot nästa omgång, det finns mer att plocka ur den här upplagan, vi är bara i februari.
Godnatt Östervänner.
