@Zingo sa:
Glömde bort varför jag aldrig läser forumet efter en förlust. Tyder väl på att vi förlorar rätt sällan.
Var och en har absolut rätt till sin åsikt, och här är min personliga: Precis som MFF:s supportrar gnäller efter debaclet i Sundsvall häromsistens, eller gnagarfansen efter torsk mot Mjällby så är det samma jävla sak gång på gång. Någon form av storhetsvansinne, att vi inte kan tåla att lilla Skövde lyckas med att hacka sönder ännu en fotbollsmatch och till slut vinna den mot mighty Öster på Visma Arena. Det är fotboll, därför vi älskar den, den är inte alltid logisk och det är inte alltid det bästa laget med det bästa spelet vinner.
All hail till Skövde, vi fick oss en jävla läxa. Men på tal om just Skövde, inget är över förrän det är över. De var i princip klara för Superettan 2009, vann mot oss på Värendsvallen, firade som att de hade vunnit SM-guld men torskade de sista matcherna och vi gick upp istället. I sista omgången.
Det tog 12 år till innan Skövde hämtat sig och fick en ny chans till att spela elitfotboll. Den här gången tog dem den.
Jag ger upp drömmen om Allsvenskan när vi inte har en teoretisk chans att nå den. Vi har ekonomin, vi har ledningen, vi har tränarna, vi har majoriteten av spelarna (någon bra värvning till behövs dock alldeles säkert) och det finns inte ett fotbollslag i den här serien som är oövervinnerliga för någon.
Jag är själv rätt bra på att kritisera/gnälla (det ligger nog i betraktarens öga vad man vid varje givet tillfälle bör kalla det) och för mig beror det på att jag generellt är sådan att jag anser att en spade bör kallas för en spade, även om den kommer i Östers vackra färger. Andra är annorlunda och det för deras bästa. Och givetvis kan personer i båda "läger" ha fel om vad som egentligen är en spade och vad som inte är det.
Även jag kan dock tappa tron på detta forum i motgång. Inte på grund av att kritik/gnäll framförs utan för att det ibland tenderar att dras slutsatser som de fenomen som kritiseras/det gnälls över inte riktigt tillåter (och det gör säkert även jag mig skyldig till emellanåt). Att Skövdeförlusten skulle innebära att möjligheterna till uppflyttning nu är borta eller ens egentligen ordentligt reducerade är naturligtvis inget annat än affektdrivet nonses.
Men med det sagt så tog denna förlust väldigt hårt på mig, eller snarare Östers prestation. Det var för min del den minst hopp- och förtroendeingivande insatsen på länge, definitivt den här säsongen. Bland annat på grund av följande.
- Jag tycker inte att Skövde var särskilt bra, ens i det de ville göra. Det behövde de inte vara för att Öster, efter de inledande tio minuterna som var helt okej, lät Skövde ta hand om matchen på egna villkor, utan att Skövde själva levererade något märkvärdigt annat än i enstaka moment.
- Vad gäller det Skövde faktiskt presterade följde det helt vad de gjort i de elva föregående omgångarna. Det kan knappast ha funnits något överraskningsmoment och gjorde det är det ett rejält underbetyg till framför allt ledarstaben (men det tror jag absolut inte). Det Skövde gör genom att dra ner på tempot vid varje död boll och genom sina långa inkast är egentligen inte svårare än något annat att möta, tvärtom är det på ganska många sätt enklare eftersom det är så statiskt och tydligt. Däremot kräver det full koncentration och att alla är påkopplade även i de "enkla" momenten, och här brast det. Allra tydligast i relation till Skövdes spel var detta vid det andra målet. Det är för billigt att de så lätt ska få göra exakt samma mål som det känns som att de gjort fem gånger tidigare under säsongen.
- Ovan hänger ihop med en tendens som varit tydlig hela säsongen och som åtminstone inte jag såg framträda så systematiskt förra året, nämligen att vi ger bort mål på okoncentrerade och i vissa fall helt oprovocerade enskilda misstag från en spelare eller från flera spelare synkront. Stundtals tycker jag att vi spelar klart bättre i år än förra året och det kollektiva försvarsspelet tycker jag egentligen inte heller är särskilt mycket sämre under merparten av tiden, men av 15 insläppta i år är nog i alla fall tio av målen sådana som kunde eller till och med borde ha undvikits om det bara inte vore för i princip oförklarliga hjärnsläpp. Att den typen av ageranden tyder för mig på antingen en otrygghet eller en bekvämlighet, och i mina ögon framstår det senare som troligare. Det gör mig orolig. För om det är illa att vi supportrar har storhetsvansinne när lilla Skövde kommer till mighty Öster, är det etter värre att laget har detsamma och då inte bara när Skövde står för motståndet.
- Till den nu beskrivna bakgrunden ska ytterligare en frustrationsgrundande faktor läggas, nämligen att Tufa nu haft laget i en försäsong och därefter tolv seriematcher. I säsongsinledningen kunde vissa saker väldigt enkelt försvaras med att saker och ting behövde få ta lite tid. Tufa är ännu inte direkt någon Sir Alex-institution i Öster, men fönstret för vad som kan ursäktas med att allt bara måste få "sätta sig" krymper för varje match som går. Och det får inte jättemånga matcher till av den här säsongen om just densamma ska få den utgång vi alla hoppas på. Sedan vore det inte någon katastrof om vi slutade fyra eller femma i år, men mycket av det som behövs finns definitivt redan på plats för att vi inte ska behöva göra det.
- Sammanfattningsvis menar jag att "tillåtandet" av det mönster av poängkostande slarv som gått igen i flera matcher helt enkelt är för dåligt, oavsett vad detta slarv beror på och kommer ur. Det är för dåligt av spelargruppen och för dåligt av ledarstaben. Och om det fortsätter i samma omfattning kommer det sannolikt kosta oss en uppflyttning som jag till lika stor sannolikhet bedömer annars vore. Skulle det fortsätta men mirakulöst nog ändå sluta med uppflyttning kommer det att bli ett bedrövligt nästa år, om det fortsätter då.
(Och en avslutande parentes, absolut inte menat som kritik mot Tufa utan bara som en anmärkning och ett beröm till den det berör: Det är många, både här inne och annorstädes, som är skyldiga Velic en ursäkt. Den kritik han fick utstå var i vissa fall grundad,men i lika många fall orättvis, och det tycker jag att de här första tolv matcherna är ett utmärkt exempel på. Det material som finns att arbeta med i dag är väldigt mycket bättre än vad Velic någonsin hade och då hade dessutom Velic klart fler och större arbetsuppgifter under den mesta delen av sin tid som tränare. För varje dag som går tycker jag att hela hans ledargärning, från när han kom in hösten -19 till att han lämnade efter fjolårssäsongen, och dess betydelse för föreningen bara växer.
Men jag tror på Tufa. Och framförallt tror jag på Öster. Were here for the long run.
