Var sak har sin tid och det är helt okej att sörja den tid som flytt.
Poddar är normalt inte min grej om jag ska vara helt ärlig. Typ: Samla några gubbar eller kärringar som tycker att världen behöver få veta att just dem pratar om något och låt sedan varje avsnitt efter det inledande första bli gradvis sämre och sämre tills de en dag slutligen inser att ingen lyssnar längre.
Men Radio 1930 var annorlunda. Det var som ett mjukt täcke mellan supportrar och förening som båda sidor kunde gosa ner sig i. En lugn samtalston i en tid där de flesta tävlar om att säga flest ord per minut. Inte minst intervjuerna med spelare och ledare som varit så befriat avslappnade och så mycket mer intressanta än professionell media lyckats med. För det krävs både talang och ett genuint intresse som inte bara handlar om att själva få synas och höras.
Slutligen: Att sluta med en verksamhet handlar ju inte bara om att lägga ner. Når något försvinner skapar man också ett tomrum för nya krafter att fylla. Stort tack till Pastorn och Malte för den här tiden, Jag är ett stort fan av er båda.
❤💙