Svenska Fotbollsförbundet har släppt sin årliga analys av lagen i Superettans ekonomi. Redovisningen beskriver både hela Superettans ekonomi och ekonomin för respektive förening för år 2022. Här kommer en liten sammanfattning för den intresserade.
Driftsreslutatet för all klubbar i Superettan tillsammans är på hela -79 miljoner och exkluderar t ex spelarförsäljningar och finansnetto (tex räntekostnader). BP och Östersund står för ett underskott på 42 miljoner tillsammans. Båda klubbarna står för minusresultat på dryga 20 miljoner. Östersund spelade i Allsvenskan år 2021 och verkar ha behållit sina kostnader. Även om dessa två klubbar räknas bort så går driftsreslutatet (-37 miljoner) endast att jämföra med år 2019. Överskottet för sålda spelare uppgår till hela 43,8 miljoner (även här är BP ”värst” med 22 miljoner i överskott). Trots det stora transfernettot redovisar klubbarna det sämsta redovisade resultatet den här 10 års-perioden (39,5 miljoner).
Östers IF redovisar överlägset bäst driftsresultat på plus 3,3 miljoner. Siffrorna ljuger lite då Östers räntekostnad för Visma inte är inräknad. Öster har ett räntenetto på -3,1 miljoner (ränteintäkter minus räntekostnader). Med tanke på att Öster är mer eller mindre den enda föreningen som har siffror i den kolumnen utgår jag från att inget annat lag äger sin arena.
Öster redovisar en vinst på 0,7 miljoner och är tredje bäst i Superettan efter BP och ÖIS, som tack vare sina spelarförsäljningar gör ett bättre resultat än Öster. Noterbart är att Skövde kom på fjärde plats med ett resultat på 0,6 miljoner. Sämst resultat visar Östersund (-16,2 miljoner) och J Södra (-6 miljoner).
Endast 6 klubbar redovisar ett plusresultat (TFF och Norrby utöver de ovan nämnda) medan resten redovisar minusresultat. Förutom Östersund så redovisa minusresultat mellan 1 och 6 miljoner och detta är anmärkningsvärt tycker författaren av artikeln.
Öster har högst intäkter av alla lag exklusive spelarförsäljningar med 47,8 miljoner. Siffrorna är missvisande eftersom intäkterna för Visma är inkluderade. Lite överraskande kommer BP tvåa med intäkter på 45,6 miljoner exklusive spelarförsäljningar. Överlägset sist i intäktsligan kommer Utsikten med 7,5 miljoner. Inklusive spelarförsäljningar har BP 69,8 miljoner i intäkter och den siffran är överlägset högst.
Öster hade fjärde högst kostnader i Superettan förra året, med 45,2 miljoner. Endast BP, Örebro och Östersund hade högre kostnader. BP hade hela 67,8 miljoner i kostnader. Anmärkningsvärt är att Östersund landade på hela 46,5 miljoner. Även här är siffrorna missvisande då ägandet av Visma påverkar.
Öster hade personalkostnader på 20,3 miljoner (inklusive vaktmästarna) och det var faktiskt 5 lag som hade högre personalkostnader, BP, ÖSK, Östersund, Halmstad och Trelleborg.
UEFA talar återkommande om att klubbarna bör ha en riktlinje att de totala
personalkostnaderna inte bör överstiga 70 procent av klubbens intäkter. UEFA anser
att detta nyckeltal är en indikator på ekonomisk sårbarhet i en klubb. Här är det riktigt rolig läsning för Östers supportrar. Vi har klart lägst personalkostnader i förhållande till intäkterna, 41 %. Även här gissar jag att Östers ägande av sin arena påverkar siffrorna. Denna siffra kan vara viktig för lagen i Superettan om de via Svenska Cupen kvalificerar sig för spel i Europa. Vid för dåliga siffror granskas lagen extra noga av UEFA. Vi skall åka till Milano och äta spagetti. Noterbart är att Utsikten hade 108 % av intäkterna i personalkostnader (!).
Öster hade 31 december 2022 2,8 miljoner i eget kapital och har blivit beviljad Elitlicensen för 2024. BP hade bäst siffror med 45,6 miljoner i eget kapital. Öster blir även slagna av Västerås, Örebro, Halmstad, Örgryte och Landskrona. Det som sticker ut är Västerås och Halmstad. De har eget kapital på 5,8 respektive 5,1 miljoner och minusresultat för 2022 på 4,6 respektive 4,4 miljoner. Sådana resultat för 2023 och de börjar närma sig plus minus noll. Halmstad spelar i Allsvenska i år och har säkert större möjlighet att putsa till siffrorna.
Vid årets slut var det tre föreningar som hade negativt eget kapital, Utsikten, J Södra och Östersund. Utsikten och J Södra har fått sina handlingsplaner godkända och har jag tolkat reglerna rätt har de blivit beviljade Elitlicens för 2024. Östersund har redovisat negativt eget kapital två år i rad och skall upprätta i bokslut den 31 augusti. Artikelförfattaren skriver att samtliga klubbar som deltar i Superettan i år har fått ett delbeslut om godkänd elitlicens för 2024. Då har Östersund m a o vänt på sina siffror.
Klubbarnas konsolideringsgrad mäts genom att ställa det egna kapitalet i förhållande till de totala personalkostnaderna. Den visar hur sårbara klubbarna är om intäkterna minskar och kostnaderna för den viktigaste tillgången, personalen, måste finansieras av det egna kapitalet. En hög konsolideringsgrad är bra och tvärtom. Här kommer Öster i mitten av tabellen med 14 %. En tumregel är att konsolideringsgraden skall vara minst 50 %, så här måste vår kära rödblåa förening skärpa sig.
Sammanfattningsvis kan vi säga att det går fortsatt hyfsat bra för Öster ekonomiskt. Vi badar inte i pengar men verksamheten är stabil. Det som oroar mig är att varken Öster eller de andra klubbarna har använt pengarna för det nya TV-avtalet till att konsolidera ekonomin. Öster är en av de bästa i klassen men ett bättre eget kapital behövs. Ersättningen till klubbarna har blivit väsentligt högre sedan 2020 men år 2022 redovisade lagen i Superettan tillsammans det sämsta ekonomiska resultatet den senaste 10 års perioden. Avtalet går ut 2025 och med krisen i branschen (t ex Viaplay) är det ett frågetecken hur bra avtalet blir nästa gång
