Öster trodde att bredden skulle bli toppen. Bredden nyttjades på vårsäsongen med framgång, under hösten har det både roterats och bytts allt mindre. Tufa hittade sina 12-13, resten tog oss till final i u21. Bredden blev inte toppen. Med det kan vi då med efterklokheten konstatera att mycket pengar lades på bredden utan att vi fick någon långvarig spets. Nr 7 som ofta var nr 10 utan de poäng en sådan ska göra. En fw som var tänkt som avbytare som blev ordinarie och gjorde hyggligt med baljor och arbete men inte nog för ett lag som ska gå upp. En uppsjö av 5-6 mittfältare där ingen sticker ut och lika gärna kunde ersatts av någon annan. Kusu osynlig en del matcher men är såklart klass och framtid rakt igenom. Mkt pengar lades i mina ögon på mittfältet, säkert 60K/mån som hade gjort mer nytta i anfallet. I backlinjen blev det tydligt när Silver var borta att hans fötter saknades. Pavic fick byta kant och med det en sämre Rodic som hade kunnat göra mer om han inte behövt spela med Tatu. Silver som nu är borta, kanske John också. En John som från att ha varit Superettans Versailles blev till tre små grisarnas halmhus så fort Månz var borta, på tal om att många kritiserar Månz för det enskilda och inte ser till helheten i backlinjen.
Nä, vi behöver mer folk i boxen. Ett lag som vill gå upp kan inte ha två imf som knappt går över mittlinjen och lapar mjölk i farmors (backlinjens) knä. En duger gott, och en mer box till box. Det där handlar nog mer om direktiv än om spelare. Både Kusu och Drott skulle klara det.
Jag är försiktigt positiv och in Vito och Tufa jag tror, men det är alls inte gjutet med en topplacering nästa år. Vi har mycket att bygga om, och alla SE-lag börjar ungefär på plats 8. Sådär 14/16 lag.
