Jag är så jävla trött på gubbagnället mot våra egna när det enda de vill är att vinna. Lex Starke Hedlund mot Sandviken eller som idag Foyston.
Jag respekterar fullt ut Foyston som människa och tränare. Att man kan göra saker fel är bara mänskligt. En av oss säger jag. Hellre en tränare som gör lite ”idiotgrejer” än en tränare som är apatisk. Jag backar Foyston till 110 % - än mer att han står rakryggad efteråt och inte hymlar om situationen och ber om ursäkt och är saklig efteråt. Vinnarskallar visar känslor, går vidare, ber om ursäkt. Jävla loosermentalitet att vara moralpoliser. Det är idrott, det ska vara känslor. Jag står bakom mitt lag oavsett vad. Än mer står jag bakom Foyston även om man kan tycka till om något byte hit eller dit, men vi måste bli bättre på att stå bakom vår klubb, våra tränare och spelare i alla lägen när de representerar det vi går i graven för.
