@Slangen sa:
@Vikash sa:
Tack till er båda för svar!
Om jag förstår det hela rätt spelar det alltså för xG-värdet ingen roll om det är jag eller Sinisa Mihajlovic som lägger en frispark fem meter utanför straffområdet? Eller om det är Ingemar Teever eller sopan Robert Lewandowski som försöker nicka mål?
Förstår att xG är ett mått som säger mer ju större underlag (dvs ju fler matcher) man har att utgå ifrån och dina förklaringar var bra, Weerez. Med det sagt blir nog problemet med modellen för mig, oavsett om man tittar på xG i en enskild match eller över t ex en säsong, att relationen mellan ett faktiskt mål och ett "förväntat" mål är mer komplicerad och delvis mer slumpartad än vad jag tycker mig förstå att modellen ger uttryck för. Bara en sådan sak som att själva avslutsutförandet vägs in i någon större mån är ju en brist, liksom den enskilde spelarens förmåga att upprepat producera ett visst utförande.
För att återkomma till inledningen av detta inlägg: tio frisparkar slagna av Sinisa Mihajlovic från ett visst läge kan rimligen förväntas innebära fler mål än tio firsparkar slagna av mig från exakt samma läge. Och ett distansskott från 30 meter som går ribba in genererar med visshet ett faktiskt mål medan ett distansskott från exakt samma läge som går ribba ut definitivt inte gör det.
Fast är inte lite av poängen att just individens förmåga att göra mål ställs utanför. Det är läget som generar ett xG-värde baserat på hur en teoretisk snittspelare skulle lyckats. Sen är tanken att den individuella spelarens resultat i förhållande till xG ska visa dennes skicklighet. Däremot kan man tycka att målvaktens skicklighet borde vägas in.
Jo, jag förstår hur du menar, fast det är ju inte teoretiska snittspelare som skapar/inte skapar lägena heller. Och de gör det inte i ett vakuum, som du är inne på. Målvaktens liksom försvarande lags skicklighet påverkar ju också. Det kanske vägs in på samma teoretiska sätt, alltså att en teoretisk snittmålvakt räddar x antal avslut från en teoretisk snittspelare i ett visst läge.
Men då har man ett instrument där resultatet ger att om det hade varit teoretiska snittspelare inblandade på båda sidor i läge X, Y och Z hade lag A gjort två mål på lag B i den här matchen. Och för mig blir problemet med det måttet att du då brutit ut tre tusendelar av en match och ersatt inblandade spelare med teoretiska snittspelare, medan resten av matchen får vara så som den är, utförd av de faktiska spelarna.
Ersätter man lag A:s högerytter med en teoretisk snitthögerytter eller lag B:s mittback med en teoretisk snittmittback i 90 minuter, har man kanske i stället plötsligt även motsvarande lägen Å, Ä och Ö vilka tillsammans med läge X, Y och Z skulle ha genererat ett dubbelt så högt xG.
