Måste det alltid vara någons/någots utpekade fel att spelet inte fungerar eller att t ex många begynnande matcher i Allsvenskan slutar i besvikelse? Egentligen föga chockerande att vi hade den där matchsviten utan poäng. ÖIF är klockrena underdogs på så många sätt.
Givet det, så är det absurt att tro att en ny tränare skulle ge detta laget fördelar, som det ser ut nu, och precis lika absurt att tro att ett antal nyförvärv kommer att lösa allt i sommar, eller att ABW återvänder som nån jävla messias. Till större del kommer vi ha samma trupp resten av säsongen som vi har idag.
Bortsett från matchen mot Halmstad, som uppenbarligen kan skyllas på Foystons strategi (han mer eller mindre medgav det i media), så uppfattar jag personligen att Foyston provar en jävla massa olika saker för att försöka få befintliga spelpjäser att ta sig an motståndet, han rör runt i grytan och vill få något att fungera givet de förutsättningar som finns.
Om vi ser vad som händer på planen, så lär Foyston också se att vi saknar spets i offensiven, och att vi saknar ett rörligt fungerande mittfält offensivt, både centralt och på ytterpositioner. I ljuset av det kanske man kan döma honom när man ser det där frustrerat långsamma tempot med bakåtpassningar, och långa bollar uppåt, om inte den säkra passningen finns, dvs riskminimering.
Givetvis är det sjukt frustrerande att beskåda detta försiktiga, långsamma och trista spelet som börjar i backlinjen, bara för att några passningar senare leda till bakåtpassningar, pga avsaknad av fri nästa passningsmottagare, ingen rörlighet offensivt.
Men jag försöker nypa mig själv i armen, och inse att det faktiskt finns en medveten strategi bakom detta.
Dvs, Foyston gör vad han kan med den trupp han har för tillfället. Och det har gett oss 8 poäng efter den katastrofala inledningen.
Sen om Rodic får spela eller inte, spelar ingen som helst roll om man ser till helheten.
Go Foyston!
