Hej på er gubbar och gummor! Välkommen till ännu ett inslag av "Tompos tankar", jag hoppas synnerligen att ni hade en go fredagskväll igår och att ni får en ännu bättre lördagskväll idag.
Först och främst vill jag ge mina tankar på ÖIF - BP, eftersom jag inte gjorde det innan då jag ärligt talat var helt knäckt efteråt.
Det var sorgligt, inte bara för att vi förlorar utan ett enda mål mot ett mittenlag, men också för att vi hade så mycket nytt och spännande att se fram emot. Det måste varit första matchen på länge som Aliev inte spelats i startelvan, vilket man knappast inte hade trott om man varit utanför sporten ett tag.
Alla våra nyförvärv taggade och spelande från minut ett med en intressant och helt ny positionering. "Något har hänt!", satt jag och tänkte på. Man kan minst säga att jag var lika spänd och taggad som en kamrem när domaren blåste igång matchen...
Vad ska man säga? Stelt och statiskt spel med en trupp som verkade vara förvirrade över sina egna roller på plan. Mittfältslinjen var näst intill tom med obefintliga kamper om nedtagningar. Anfallare hade svårt att ta sig igenom BPs försvar då man saknade spelare som hjälpte till och skapa ytor runt fientligt målområde. Vi hade fåtal bra chanser där vi inte riktigt kunde få dit den. Tappade bollar och missade passningsförsök vilket leder till anfall som vi har skitsvårt att försvara mot eftersom våran oftast solida backlinje blivit förändrad. Visst hade vi några långbollar som nästan landade vid våra fötter men oftast gick de för långt eller utanför plan.
Det kändes som att det enda kugghjulet som faktiskt fortfarande snurrade felfritt i maskinen var Robin Wallinder, och även han hade problem att improvisera den dagen.
Jag vet inte. Man kan "skylla" på flera faktorer till varför det gick som det gick. Kanske var det våra nyförvärv som inte hunnit vänja sig vid vår spelstil, kanske var det omblandningen av roller, kanske var vi för bekväma och kämpade inte riktigt lika hårt för att vi mötte ett "mittenlag"... det är nog en sammanslagning av allt. Hursomhelst så finns det mycket att slipa på. Jag hoppas att vi alla tar ett djupt jävla andetag och sätter oss ner så att vi verkligen kan ta en titt på vad som behöver verkställas.
Detta är varför jag skriver idag.
Östers IF - Malmö FF, alltså. Jag vill personligen se ett mycket mer grundat spel där både mittfältare och anfallare jobbar mot mitten av plan så att vi faktiskt kan göra något med de få chanser vi har. Nu tror jag inte att alla våra nyförvärv kommer att spela från start men generellt: Uddenäs, Patriot och V Persson(jag orkar inte skriva ut hela hans namn) MÅSTE möta bollar och mittfältare MÅSTE vara där för att kriga och sedan driva bollen uppåt. Om det är så himla svårt att få ett sunt passningsspel så får vi istället lägga långbollar mot MFFs backlinje och flytta upp hela truppen så vi har en chans att vinna nedtagningarna. Sist men inte minst: VÅGA SKJUTA!!! Hur sinnessjukt är det inte att våra senaste långskott-mål kommit från två backar? Visst, Adolfssons skott blev ju en assist till Seger men det visar ju att vi kan få resultat av att chansa ändå! Stressa dem lite, förfan. Vi kan bättre än såhär!
Jag har höga förhoppningar inför detta mötet, kom igen nu, gubbar!
FORZA ÖIF!
