@Petter Bengtsson sa:
Vad jag har velat tillföra i den här diskussionen är att ifrågasätta den där det-går-ändå-inte-attityden som jag tycker är oerhört stark i Växjö. Jag tycker att det är bättre att diskutera det man faktiskt konkret KAN göra. Vägrar tro att det är omöjligt att förbättra. På många sätt har Öster egentligen ett ganska bra utgångsläge.
Jag förstår exakt vilken mentalitet du beskriver @"Petter Bengtsson" men jag håller inte med om att den faktiskt är framträdande i eller för Växjö. Idrottsligt tycker jag att hela Östers historia, framförallt i dåtid, hela arenastadssatsningen i nutid, utvecklingen men även innovativa, världsledande företag som driver utveckling är bevis på det. I nutid finns det för Öster en annan historia, något jag strax utvecklar.
Att det däremot finns saker att göra, och att göra annorlunda, t ex utifrån en ny strategi med fler aktiviteter. Absolut. Men jag vill samtidigt belysa vad jag tror varit nödvändigt för klubben att fokusera på istället.
Men jag ska först resonera ur ett historiskt Östers perspektiv och tänker på vad som var en gång_. Eftersom Öster under 60-70-80 talet var _framgång_ och _högpresterande_, så behövde föreningen inte jobba med eller fokusera på något annat. Det räckte med att vara bäst för att det skulle rulla på, och det gjorde det fram till att omvärlden kom ikapp. Sedan stod Öster där med sin stolta historia och den gamla Öststatsarenan. Vilsna, vill jag påstå. Föreningen tog så småningom tag i det, tillsammans med kommun och partners. Identifieringen var att det var ett _arenaproblem_. Det var det ju också, men absolut inte lösningen för framgång. Det tog dock kraft och innebar många steg i rätt riktning. Tyvärr togs också en del mindre bra beslut ( jag tänker inte på arenans bärande takkonstruktion) och konsekvensen när sporten inte höll i det goda resultat man tillfälligt levererade, blev det till den kostsamma dipp som startade 2013. _Nough said.
Det som hänt därefter är dock väldigt mycket som gläder. Föreningen har som Z skriver, gett sig ner i myllan i värdegrundsarbete, i arbetet att etablera klubben i samhället, i näringslivet och hos människor på ett sätt som är det som långsiktigt kommer att vara vad som gör skillnad. Det har varit ett jobbigt och allt annat än flashigt arbete, men det är vad som i längden gör att Föreningen överlever.
Utöver det, kommer när nu Föreningen ges förutsättningar att växa lite till, aktiviteter och strategier som du beskriver kunna göra skillnad för det som du beskriver, att locka fler till arenan. Jag vill dock påstå att vad som varit, att föreningen varit tvungen att skära, prioritera och bygga upp det grundläggande först, värdegrundsbyggandet och ombyggnationer i arenan t ex, och därför inte mäktat att prioritera de du beskriver, och det som vi alla känner saknas, mediekommunikation, happenings runt arenan mm.
Att föreningen däremot kommer att vilja och kunna addera även detta framöver är jag ganska säker på, om den duktiga styrelse, och organisationen där under, får fortsätta sitt arbete och att det sportsliga fortsätter att signalera och leverera uppåt och framåt i en någorlunda stadig rörelse.
Nu är jag ju positiv och optimist, men jag tror verkligen att Föreningen har stora möjligheter att fortsätta den positiva utveckling som man påbörjat den sista femårsperioden.
Uppåt, framåt, ett steg i taget.
